Negativa effekter av bastu och risker - vad ska man se upp med?

Bastur är ett traditionellt inslag i många kulturer, som använder dem framför allt för vila och avkoppling. Förutom många hälsofördelar för bastubadande med sig dock även många risker och negativa effekter. Om du tillhör någon av grupperna nedan rekommenderar vi att du tänker efter innan du bastar.

Negativa effekter av bastu

Bastu rekommenderas inte för män som försöker bli gravida (partner). Regelbundna bastubesök minskar spermiernas rörlighet, vilket återhämtar sig helt inom ett halvår efter att man slutat basta. Graviditet och bastu är ett något kontroversiellt ämne - i teorin kan hög kroppstemperatur skada fostret, men i praktiken ser vi inte fler skadade barn (hos mödrar som bastat under graviditeten). 

Bastu rekommenderas vidare inte för personer påverkade av alkohol, med lågt blodtryck, sjuka med feber, med hudinflammationer, efter genomgången hjärtinfarkt eller med instabil kärlkramp (en form av kranskärlssjukdom, som visar sig som pressande smärtor i bröstet). Idrottare med akut skada och svullnad bör inte basta.^{1, 2}

Under ett bastubesök förlorar vi i genomsnitt en betydande mängd svett, och med det kommer risk för uttorkning och mineralobalans. Det börjar visa sig som plötslig utmattning, obehag, huvudvärk och muskelkramper. I det läget måste du lämna bastun och vätska på dig. Uttorkning och mineralobalans kan förebyggas genom ordentlig kost och vätskeintag före bastubadet.¹

Sammanfattningsvis - basta eller inte?

Bastu, vare sig det är finsk, infraröd eller ångbastu, är generellt sett hälsofrämjande. Hälsofördelarna med bastubadande, som förebyggande av sjukdomar i hjärta, kärl, hjärna och lungor, har redan bevisats tillförlitligt många gånger. Man kan säga att regelbundna och långvariga bastubesök är gynnsamma för nästan alla människor. Det finns dock befolkningsgrupper, för vilka bastubadande i deras specifika livsfas eller aktuella hälsotillstånd snarare kan skada - därför rekommenderar vi att du alltid tar hänsyn till ditt långsiktiga och aktuella hälsotillstånd innan du bastar.

Källor:

1. Patrick, Rhonda P, and Teresa L Johnson. “Sauna use as a lifestyle practice to extend healthspan.” Experimental gerontology vol. 154 (2021): 111509. doi:10.1016/j.exger.2021.111509
2. Heathcote, Storme L et al. “Passive Heating: Reviewing Practical Heat Acclimation Strategies for Endurance Athletes.” Frontiers in physiology vol. 9 1851. 20 Dec. 2018, doi:10.3389/fphys.2018.01851