Vad hjälper mot hälsmärta och symtom på hälsporre

 

Oftast visar sig smärtan på morgonen, baktill eller på sidan och vid nedslag. Trots att hälsmärta drabbar idrottare som löpare eller fotbollsspelare mest, drabbar detta besvär även en stor del av den vanliga befolkningen. De flesta av oss försöker då hitta samlad information om varför denna smärta besvärar oss och vad som orsakar den. Eftersom vi själva har stött på det bjuder vi på en sammanfattning av grundläggande information om hälsporre och plantarfasciit, som du bör känna till om du funderar på hur du ska hantera skadan vidare.

Hälsmärta i punkter:

1. Hälsmärta - på morgonen, underifrån, baktill, på sidan, i vila, vid nedslag, vid gång, vid löpning kan orsakas av olika faktorer, inklusive inflammation i hälsenan, plantarfasciit eller uppkomst av en sporre på hälbenet;
2. Hälsporre är ett litet utskott på hälbenet, som kan uppstå till följd av inflammatoriska förändringar i plantarfascian;
3. Plantarfasciit är en inflammation i fotsulans fascia, som ofta är en följd av överdriven belastning. Denna skada kan hänga samman med ålder, fel skor, fetma eller intensiv idrottsprestation;
4. Behandling av plantarfasciit och sporre omfattar vila, stretching, massage, ortopediska inlägg, läkemedel och i extrema fall även operation. Stretching och massage kan göras hemma, men det är viktigt att uppsöka läkare för korrekt diagnos och behandlingsplan;
5. Återhämtningstiden är individuell, men de flesta patienter upplever smärtlindring inom 10 månader efter påbörjad behandling. Idrottare bör gradvis öka belastningen och återgå till träning först efter fullständig återhämtning.

Varför gör min häl ont?

Om du skadade dig vid ett enda hårt nedslag handlar det troligen om en fraktur eller en skada på ligament, muskler eller senor. Om din smärta uppstod gradvis under flera veckor och förvärrades, behöver du fundera på var det gör ont i hälen. Smärta i hälens baksida orsakas ofta av inflammation i hälsenan eller inflammation i slemsäcken (så kallad bursit). Orsaken till smärta i hälens undersida är oftast plantarfasciit, som kan leda till uppkomst av en sporre.¹

Källa: www.mayoclinic.org

Vad är egentligen hälsporre och plantarfasciit?

Sporre, på engelska "spur", är ett litet utskott på benet. Den förekommer oftast just på hälbenets knöl. Den mäter vanligtvis omkring 1-2 millimeter och är mycket smärtsam. Sporren hänger nära samman med plantarfasciit.²

Varför uppstår plantarfasciit?

Inflammation i plantarfascian är inget ovanligt hos äldre personer, personer med fetma, personer med felaktig gång, personer med olämpliga skor och idrottare. Det dessa grupper har gemensamt är att de har utsatt sin fot (och därmed även plantarfascian) för överdriven belastning. Vid belastning uppstår mikrotrauman. Om belastningen är rimlig återhämtar sig vävnaderna och blir starkare och stadigare. Om belastningen är för stor och mikrotraumana inte hinner läka, sker en degenerering av vävnaden, vilket förlänger läkningen och orsakar smärta. Detta kallar vi plantarfasciit.³

Hur leder plantarfasciit till hälsporre?

Plantarfascian har sitt ursprung på hälbenet. När den är inflammatoriskt förändrad bildas ärrvävnad, och det lagras till och med in kalk vid dess ursprung på hälbenet, vilket ger upphov till en utväxt på hälen som kallas hälsporre.²

Källa: www.orthoinfo.aaos.org

Typiska symtom och tecken på hälsporre

Plantarfasciit visar sig typiskt på morgonen när man stiger upp ur sängen. Patienter beskriver smärtan som huggande, lokaliserad enbart i foten och i hälen. Smärtan vid plantarfasciit förbättras med gång och aktivitet, men återkommer med de första rörelserna efter en längre vilopaus. Vid hälsporre liknar smärtan den vid plantarfasciit, men den avtar inte lika lätt med rörelse. Det gör också ont att trycka på hälens undersida.

Vad ska man göra vid plantarfasciit och hälsporre?

• Vid misstanke om dessa skador behöver man förstås uppsöka läkare (ortoped), som kan bekräfta eller utesluta diagnosen. 
• Vid plantarfasciit rekommenderas vila för foten, uttänjning av fascian, och läkaren kan förskriva ortopediska inlägg, ortos eller läkemedel.
• Vid mycket smärtsam hälsporre rekommenderas också vila, och läkaren skriver troligen ut antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen, diklofenak, aulin med mera. Läkaren kan även ge kortikosteroidinjektioner. Först när den akuta fasen av sjukdomen har gått över och fotens tillstånd har stabiliserats något är det lämpligt att börja med stretching. En av behandlingsmöjligheterna är stötvågsbehandling. Om den konservativa behandlingen misslyckas krävs operation.¹

Övningar mot hälsmärta

• Det mest effektiva verkar vara att stretcha själva plantarfascian. Lägg det ena benet över det andra (det ömma benet överst), ta tag i stortån och dra den mot smalbenet i 15 till 30 sekunder. 
• Du kan även prova en mild fotmassage, där du rullar foten över en massagerulle eller till exempel en flaska eller tennisboll.
• Det kan även hjälpa att stretcha vaden. Ställ dig som vanligt lutad mot en vägg, ställ det skadade benet bakom dig, hälen i marken och smalbenet i en vinkel där du känner att vaden töjs ut.
• Prova också att dra fotens tå mot dig med hjälp av en handduk under tån.⁴

Hur länge tar behandlingen och när kan jag börja träna igen?

Varje behandling är individuell och beror på patientens läkningsförmåga och på hur tidigt skadan upptäcktes. En tidigt behandlad fasciit kan försvinna på några veckor. Hos 90 % av alla fasciiter och hälsporrar (inklusive de allvarligaste) försvinner smärtan helt inom 10 månader med stretching och avlastning.⁵

Som idrottare är vi främst intresserade av när vi kan återgå fullt ut till träningen. Det finns inga exakta siffror för detta. Man måste lyssna på sin kropp och börja träningen gradvis och lätt. Det viktigaste är att vänta tills smärtan är borta och du kan belasta foten i vardagen. Sedan kan du börja öka belastningen gradvis och återgå till träningen. Det är viktigt att hålla sig till principen att man inte får träna genom smärta och att lämna tillräckligt utrymme för återhämtning mellan träningspassen, helst flera dagar. Alla vill återgå till träningen så snabbt som möjligt, men i det här fallet lönar sig tålamod.

---

Källor:

1. Agyekum, Edward Kwame, and Kaiyu Ma. “Heel pain: A systematic review.” Chinese journal of traumatology = Zhonghua chuang shang za zhi vol. 18,3 (2015): 164-9. doi:10.1016/j.cjtee.2015.03.002
2. Kirkpatrick, Joshua et al. “The plantar calcaneal spur: a review of anatomy, histology, etiology and key associations.” Journal of anatomy vol. 230,6 (2017): 743-751. doi:10.1111/joa.12607
3. Trojian, Thomas, and Alicia K Tucker. “Plantar Fasciitis.” American family physician vol. 99,12 (2019): 744-750
4. https://www.healthline.com/health/fitness-exercise/plantar-fasciitis-stretches
5. https://orthoinfo.aaos.org/en/diseases--conditions/plantar-fasciitis-and-bone-spurs
6. https://www.vondt.net/cs/fibromyalgie-a-plant%C3%A1rn%C3%AD-fasciitida/