D-asparaginsyra (DAA), som finns i kroppen i form av aspartat, är en aminosyra som ofta marknadsförs som ett medel för att öka energin och fördröja trötthet. Men vad säger den moderna idrottsvetenskapen egentligen om den?
Vad är aspartat?
Biokemiskt sett handlar det om en icke-essentiell aminosyra. Det innebär att kroppen själv kan syntetisera den, och vi är inte helt beroende av att få i oss den via maten. I organismen deltar aspartat i en rad centrala processer, bland annat syntesen av pyrimidiner (byggstenarna i DNA och RNA), eller som en mellanprodukt i metaboliska vägar.
De stora löftena: varför idrottare tar det
Kosttillskott som innehåller aspartat (ofta som magnesium- och kaliumsalter) riktar sig framför allt till uthållighetsidrottare. Bland de huvudsakliga påståendena finns:
Verkningsmekanism: kampen mot ammoniak
Teorin bakom tillskott av aspartat utgår från dess roll i kvävemetabolismen. Aspartat är en föregångare till mellanprodukter i citronsyracykeln (TCA-cykeln), som ansvarar för energiproduktionen i cellerna.
Man antog att ett ökat intag av aspartat kunde bidra till att minska ansamlingen av ammoniak i plasman under intensiv träning. Eftersom en förhöjd ammoniaknivå i blodet är nära kopplad till att trötthet uppstår, borde en minskning av den teoretiskt sett leda till en längre och mer intensiv prestation.
Vad säger vetenskapen? Verklighet kontra marknadsföring
Trots de attraktiva teoretiska antagandena är de vetenskapliga beläggen för aspartats effekt som ergogent hjälpmedel mycket svaga.
8 idrottare cyklade till utmattning vid en intensitet på 75–80 % av VO2max. De fick antingen 6 g aspartat (i form av magnesium- och kaliumsalter) eller placebo under 24 timmar före prestationen.
Slutsats för idrottare
Även om aspartat är nödvändigt för att metabolismen ska fungera korrekt, är tillskott av det i syfte att öka uthålligheten, enligt aktuell vetenskaplig kunskap, ineffektivt och verkningslöst.
- Maughan RJ, Sadler DJ. (1983). The effects of oral administration of salts of aspartic acid on the metabolic response to prolonged exhausting exercise in man. Int J Sports Med, 4(2):119–123.
- Jeukendrup A, Gleeson M. (2025). Sport nutrition (4th ed.). Human Kinetics.
Kommentarer (0)
Det finns inga kommentarer till artikeln. Var först med att kommentera!