Smärta i låret efter löpning - orsaker och behandling

Är du idrottare, fotbollsspelare eller tycker bara om att springa, men får smärta i låret efter löpning eller annan aktivitet? I den här artikeln går vi igenom vilka skador i lårmusklerna som är vanligast hos idrottare, varför de uppstår och hur länge de tar att läka. 

Varför gör mitt lår ont?

Skador på lårmusklerna är relativt vanliga hos idrottare som utför dynamiska, mycket explosiva rörelser. Hopp, sprinter, plötsliga riktningsändringar eller sparkar är rörelser med omedelbart högenergiengagemang av många muskler, inklusive lårmusklerna. Vid dessa rörelser kan det uppstå sträckning eller bristning av muskelfibrer, och det gör då intensivt ont ^{1, 4}.

Var kan låret göra ont?

Smärtans lokalisering kan variera, men skadan uppstår typiskt vid övergången mellan muskel och sena, eftersom belastningen på muskeln där överskrider dess kapacitet. På framsidan gör den skadade fyrhövdade lårmuskeln ont, på insidan av låret gör de skadade adduktorerna (muskler som drar låret mot det andra låret) ont, och på baksidan gör de skadade hamstrings ont^{2, 3, 4}.

Källa: Canva.com

Vid vilken idrott är lårskador vanligast?

Även om lårsmärtor förekommer inom många olika idrotter är det ändå en som dominerar. Lårmusklerna skadas oftast hos fotbollsspelare, eftersom de utför alla ovan nämnda riskfyllda rörelser. Dessa skador utgör nästan en tredjedel (31 %) av alla skador hos fotbollsspelare. Flest skador drabbar baksidan av låret (hamstrings), därefter insidan av låret (adduktorerna) och sist framsidan av låret (musculus quadriceps femoris)^{1, 4}.

Hur yttrar sig en lårmuskelskada?

Först och främst, när det uppstår en sträckning eller bristning av muskeln, kommer intensiv smärta omedelbart efter den felaktiga rörelsen. Denna smärta hindrar idrottaren från att fortsätta prestationen och besvärar ofta även vid gång. Beroende på allvarlighetsgrad kan extremiteten svullna, och vid muskelbristningar följer ofta en stor blåmärke⁴.

Källa: physioroom.com, hamstringskada grad 3

Vilka är riskfaktorerna och går de att påverka?

Bland de opåverkbara riskfaktorerna finns högre ålder, tidigare skada på benet (tenderar att återkomma) och dominant extremitet (avstampsbenet, som därmed belastas mer, är mer benäget för skada)⁴.

Bland förebyggbara riskfaktorer finns övervikt, total rörlighet, otillräcklig uppvärmning före prestation, svaghet i lårmusklerna och otillräcklig core-stabilitet. Det lönar sig att arbeta med dessa faktorer för att undvika både en första och en upprepad skada på lårmusklerna⁴.

Vad ska man göra vid en lårskada och hur länge tar det?

Svaret på denna fråga är komplicerat eftersom det beror på skadans allvarlighetsgrad och lokalisering, därför är det viktigt att uppsöka läkare. Läkaren undersöker låret genom att titta, känna och eventuellt med ultraljud eller magnetkamera, och föreslår på grundval av det behandling, oftast konservativ och inte kirurgisk. Under alla omständigheter väntar en period av relativ eller absolut vila, som följs av rehabilitering av muskeln och successiv belastning tills du gradvis återgår till full belastning. I allmänhet är tiden för återgång till idrott vid lindrigast sträckning 10 till 18 dagar och vid svår bristning 2 till 3 månader^{2, 3, 4}.

Källor

1. Ishøi, Lasse et al. “Diagnosis, prevention and treatment of common lower extremity muscle injuries in sport - grading the evidence: a statement paper commissioned by the Danish Society of Sports Physical Therapy (DSSF).” British journal of sports medicine vol. 54,9 (2020): 528-537. doi:10.1136/bjsports-2019-101228
2. Chang, Justin S et al. “Management of hamstring injuries: current concepts review.” The bone & joint journal vol. 102-B,10 (2020): 1281-1288. doi:10.1302/0301-620X.102B10.BJJ-2020-1210.R1
3. Serner, Andreas et al. “Return to Sport After Criteria-Based Rehabilitation of Acute Adductor Injuries in Male Athletes: A Prospective Cohort Study.” Orthopaedic journal of sports medicine vol. 8,1 2325967119897247. 29 Jan. 2020, doi:10.1177/2325967119897247
4. Mendiguchia, Jurdan et al. “Rectus femoris muscle injuries in football: a clinically relevant review of mechanisms of injury, risk factors and preventive strategies.” British journal of sports medicine vol. 47,6 (2013): 359-66. doi:10.1136/bjsports-2012-091250
5. https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11664111