Konstgjorda sötningsmedel - säkerhet och risker

År 2023 placerade Världshälsoorganisationen (WHO) sötningsmedlet aspartam på listan över möjliga cancerframkallande ämnen (Grupp 2B) – det vill säga ämnen för vilka det finns begränsade bevis för cancerogenitet hos människor, men inte tillräckliga för att bekräfta ett direkt orsakssamband.
Detta steg öppnade återigen debatten om säkerheten hos konstgjorda sötningsmedel, som har använts i mer än ett halvt sekel. Även om de hjälper till att minska sockerintaget visar forskning att deras hälsoeffekter inte är entydiga.

Varför vissa väljer dem

Vi använder konstgjorda sötningsmedel när vi vill begränsa sockret men behålla den söta smaken. Vi hittar dem i drycker av typen light eller zero, i tuggummi, proteinpuddingar och siraper.
Det handlar om kemiskt framställda ämnen med en mångdubbelt högre sötma än sackaros – och ofta även med noll kaloriinnehåll.

Vad de är och hur de fungerar

Konstgjorda sötningsmedel är syntetiska sockerersättningar, som binder till samma smakreceptorer på tungan som kolhydrater. Tack vare det ger de upphov till en söt upplevelse utan att tillföra nämnvärd energi.
Deras mycket höga sötma kan dock störa uppfattningen av naturliga smaker – hjärnan vänjer sig vid intensiv sötma, och vanliga livsmedel kan sedan upplevas som "för lite söta".

Hur de tillverkas

Varje sötningsmedel har sin egen kemiska tillverkningsprocess. Här är några exempel:

• Aspartam (E951) – metylester av en dipeptid bestående av L-asparaginsyra och L-fenylalanin. Vid nedbrytning bildas även en liten mängd metanol, dock långt under den toxiska tröskeln.

• Sukralos (E955) – bildas genom klorering av sackaros. Större delen av ämnet absorberas inte och lämnar kroppen oförändrat.

• Acesulfam K (E950) – syntetiseras genom metylering av oxathiazin och neutralisering med kalium. Kombineras ofta med aspartam för att jämna ut den beska eftersmaken.

Vanligast använda konstgjorda sötningsmedel

Är de säkra?

För närvarande är dagens bevis inte tillräckligt starka för att visa att en vanlig mängd aspartam eller andra godkända sötningsmedel skulle ha en cancerframkallande effekt.

• "Dosen gör giftet": en vanlig person skulle behöva dricka ungefär 17–18 burkar light-cola per dag för att nå gränsen för det acceptabla dagliga intaget (ADI).

• Observationsstudier är inte kausala: studier som funnit ett samband (korrelation) med cancer bevisar inte orsak (kausalitet) – de kan påverkas av andra faktorer (kost, livsstil).

• EFSA och FDA bekräftar fortfarande att aspartam och andra sötningsmedel är säkra inom ramen för godkänt ADI.

Risker med långvarig konsumtion

Utifrån aktuell kunskap behöver man ta hänsyn till tre huvudområden:

1. Tarmflora – vissa sötningsmedel kan förändra tarmflorans sammansättning, vilket kan påverka glukostolerans och ämnesomsättning.

2. Smakanpassning – frekvent kontakt med extrem sötma minskar känsligheten för naturligt söta livsmedel.

3. Kaloriskompensation – personer som dricker "zero"-drycker kan omedvetet öka sitt kaloriintag från andra källor.

Ännu finns inga övertygande bevis för att vanlig konsumtion av konstgjorda sötningsmedel skulle orsaka cancer, fetma eller metabolt syndrom – men inte heller att långvarig användning av dem är helt riskfri.

Naturliga alternativ

Steviolglykosider (E960) är naturliga sötningsmedel som utvinns ur växten Stevia rebaudiana. De är ungefär 200 gånger sötare än socker, innehåller inga kalorier och passar även för diabetiker.

Enligt översiktsstudien av Ruiz-Ojeda et al. (2019) absorberas steviolglykosider inte i tunntarmen, utan först i tjocktarmen, där tarmbakterier bryter ner dem till steviol. Denna process kan lätt påverka tarmflorans sammansättning, särskilt bakterier av släktet Bacteroides, som är delaktiga i nedbrytningen.
Dessa förändringar är dock mycket små och kliniskt obetydliga, och stevias inverkan på tarmfloran har ännu inte undersökts tillräckligt.

Jämfört med vissa syntetiska sötningsmedel – till exempel sackarin eller sukralos, som kan störa tarmfloran kraftigare – framstår stevia som ett skonsammare val. Ändå är det lämpligt att hålla sig till det rekommenderade dagliga intaget (ADI) på 4 mg/kg kroppsvikt, som fastställts av Europeiska kommissionen.

Sammanfattning och rekommendationer

Konstgjorda sötningsmedel kan vara ett användbart verktyg om du försöker minska sockerintaget och hålla en stabil kroppsvikt. De hjälper till att minska energiintaget, påverkar inte blodsockret direkt och kan underlätta övergången från alltför söta drycker till en mer balanserad kost.

Å andra sidan är de inte utan gränser. Frekvent konsumtion av starkt söta produkter kan störa den naturliga smakuppfattningen, påverka tarmfloran och leda till kaloriskompensation – det vill säga att personen helt enkelt tar igen den "sparade" energin på annat håll.

Långsiktigt gäller därför att även om konstgjorda sötningsmedel betraktas som säkra vid vanlig användning, är det inte lämpligt att förlita sig på dem som en permanent lösning.

Om du är orolig för aspartam eller konstgjorda sötningsmedel går det att begränsa mängden eller ersätta dem med naturliga energifria sötningsmedel.

Källor

1. World Health Organization (2023): Aspartame hazard and risk assessment results.

2. Mooradian A.D., Smith M., Tokuda M. (2017): The role of artificial and natural sweeteners in reducing the consumption of table sugar. Clinical Nutrition ESPEN, 21, 1–8.

3. Kossiva L., et al. (2024): Chronic Use of Artificial Sweeteners: Pros and Cons. Frontiers in Nutrition, PMC11435027.

4. Ruiz-Ojeda F. J., et al. (2019): Effects of Sweeteners on the Gut Microbiota: A Review of Experimental Studies and Clinical Trials. Advances in Nutrition, PMC6363527.